Sofia Bengtsson

Ja jävlar. För er där hemma kanske detta känns som en evighet men för oss känns det som det är imorgon. Ena stunden vill vi hem, andra inte. Det går verkligen upp och ner.


Sista jobbdagen på söndag. FATTA! Jag vet, ni kan inte fatta. Det är helt OFATTBART! Jag är så jäkla överlycklig. Aldrig mer i äckel Atlantis giftshop. ALDRIG MER! Efter söndag då. LYCKA!



Planer inför semestern:

- Shoppa i Nicosia, minst två gånger.
- Heldag i Larnaca med lunch på TGI Fridays.
- Picknick vid kyrkan.
- Bada vid Cape Greko.
- SOVA!
- Ligga bakis en heeeeel dag.
- Äta på Burger King.
- Äta på Pizza Hut.
- Se Afroditestatyn.
- Åka på roadtripp.



Så som ni ser så har vi en del att göra på våra tjugodagars ledighet här i Cypern innan jag och Carolin(a) drar vidare till Oslo. Oslo? Why? För att få bo lite lyxigt efter den här misären jag bott i mer än sex månader. Shit, vad jag har varit borta länge.


Inser att mina blogginlägg härifrån börjat urarta lite men har ju så mycket att säga. Så mycket som gjort och kommer göras.


Saknar i alla fall mest brudarna där hemma. Och min mamma.


Puss

15 jobbdagar kvar. Någon som förstår min glädje? Visst är jobbet helt okej men det är saknaden efter de lediga dagarna som gör det jobbigt. Dock hade jag tur förra månaden, fick tre lediga dagar och en halvdag där jag började sju.  I Cypern är detta lyx, hemma hade det varit fruktansvärt.


Söndagarna är vanliga nu igen. "Bara" nio timmar vill säga. Ja, för ynka 25 euro om dagen är det ett "bara". Så kvällarna har vi ägnat åt bland annat att äta china mat på balkongen med Nathalie, haft pyjamasparty där vi sedan redo att gå till sängs drog till napa och även lite småmyst lite på uteställena här i Protaras.



Fan, klockan är halv fyra. Måste. Gå. Till. Jobb.